Hat-Kärlek!
Måste bara till lägga att jag har upptäckt en grej om mig själv, tidigare har jag hadt jobb jag inte trivts med, och därför varit på ganska dåligt humör i övrigt. Sen har jag ju varit mamma ledig och borta från jobb i lite mer än 1½ år, nu när jag fått jobb igen, alltså vilken skillnad! Jag mår skit bra, jag är glad på kvällarna, jag och min sambo har brottning i sängen liksom, normalt för ett par som varit tillsammans i 4 år och har 1 barn gemensamt och ett barn som ínte är gemensamt? Vi ligger och brottas, kittlas, skrattar så vi inte kan andas, försöker skratta tyst för o inte väcka lillan, snor varandras täcken som två 6 åringar som ska sova tillsammans för första gången, skit löjliga. Men det är så roligt, och sen tittar på varann och inser vilka jävla nötter vi är som har hittat varann, undra hur våra barn kommer bli..
Älskar min lilla man, vi har gått igenom mycket, och lär nog gå igenom mycket mer, men som vi fick höra från en vuxen man som bara träffat oss två gånger för ca 1 år sen "Ni är ihop tvinnade, det krävs nog mycket att få er att gå på varsit håll!"
Det är roligt att vi då utstrålar någon speciell kemi, vi hat älskar varandra, för vi är så olika på så många sätt! Men där i mot har vi lika åsikter om sånt som gäller barnen till exempel, vi har samma värderingar i barnuppfostran osv, trots då att vi vuxit upp i så totalt skillda hem!
Hat kärlek medför till oss att när vi är ovänner är vi hus i helvetes ovänner, och när vi är på det positiva älskar vi varandra mer än någonsin, och JAG tror att det medför att vi har mer kärlek längre! Vi rensar luften, båda är så jävla ärliga med! Vi slänger skit på varandra, sen rår vi omvarandra med, vi håller varandra om ryggen, vi har en oskriven trygghet oss i mellan som ingen kan ta ifrån oss förutom vi själva!
Men där kommer ju också det in "Om vi skulle falla, så skulle vi falla väldigt hårt!"
Man hittar inte det vi har med vem som helst!
Man får ta tillvara på den kärlek man tror på, även om det kanske inte är den mest hälsosamma alltid!
Aldrig älskade jag dig så djupt som när jag höll på att mista dig!
Älskar min lilla man, vi har gått igenom mycket, och lär nog gå igenom mycket mer, men som vi fick höra från en vuxen man som bara träffat oss två gånger för ca 1 år sen "Ni är ihop tvinnade, det krävs nog mycket att få er att gå på varsit håll!"
Det är roligt att vi då utstrålar någon speciell kemi, vi hat älskar varandra, för vi är så olika på så många sätt! Men där i mot har vi lika åsikter om sånt som gäller barnen till exempel, vi har samma värderingar i barnuppfostran osv, trots då att vi vuxit upp i så totalt skillda hem!
Hat kärlek medför till oss att när vi är ovänner är vi hus i helvetes ovänner, och när vi är på det positiva älskar vi varandra mer än någonsin, och JAG tror att det medför att vi har mer kärlek längre! Vi rensar luften, båda är så jävla ärliga med! Vi slänger skit på varandra, sen rår vi omvarandra med, vi håller varandra om ryggen, vi har en oskriven trygghet oss i mellan som ingen kan ta ifrån oss förutom vi själva!
Men där kommer ju också det in "Om vi skulle falla, så skulle vi falla väldigt hårt!"
Man hittar inte det vi har med vem som helst!
Man får ta tillvara på den kärlek man tror på, även om det kanske inte är den mest hälsosamma alltid!
Aldrig älskade jag dig så djupt som när jag höll på att mista dig!
Kommentarer
Trackback
